Bedrägerier ökar – Bedragare kringgår Bank ID

För att minska risken att bli lurad på stora summor vid näthandel kan det vara klokt att använda ett kort med begränsat saldo.

Allt fler drabbas av kortbedrägerier där bedragare lyckas ta sig förbi Bank ID och andra säkerhetslösningar.

– De har utvecklat nya metoder, säger Lotta Mauritzson vid polisen.

Kraftig ökning

Under 2025 tog polisen emot 103 216 anmälningar om digitala bedrägerier – en ökning med 91,2 procent jämfört med 2019.

– Det är en mycket oroande utveckling, säger Mauritzson, som arbetar vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA).

När EU införde krav på stark autentisering vid nätköp 2021 minskade antalet bedrägerier markant. Polisen såg det som ett tydligt tecken på att lagen hade effekt. Men tyvärr stiger siffrorna hastigt varje år.

Varför ökar bedrägerierna?

Idag använder bedragarna till störst grad personnumer och handlar på sajter utanför EU, där säkerhetskraven är mycket lägre. Bedragare kan då enkelt köpa varor, tjänster.

Uppgifterna samlas också in via dataläckor eller så kallad phishing – där falska mejl eller sms lockar mottagaren att klicka på en länk och lämna sina kortuppgifter. Dessa säljs sedan vidare mellan kriminella aktörer.

Bedragare använder även social manipulation: de kan ringa upp och utge sig för att vara från en bank eller myndighet, be om kortuppgifter och få offret att logga in med bank-id.

Bedrägeri utan kortuppgifter eller Bank ID

✔️ Produkter & Varor – Med enbart ditt personnummer och dina 4 sista siffror kan bedragare registrera köp mot faktura eller abonnemang. Varorna skickas till annan folkbokföringsadress, men skulden hamnar på dig.

✔️ Lån & Bidrag – Med ditt personnummer kan falska ansökningar om bidrag, lån eller andra förmåner skickas in till myndigheter. Du riskerar att drabbas av skulder eller problem med Skatteverket trots att du själv inte gjort något fel.

✔️ Abonnemang – Bedragare kan enkelt teckna mobilabonnemang, streamingtjänster eller andra prenumerationer i ditt namn. Du får fakturorna och riskerar betalningsanmärkningar om de inte betalas.

✔️ Adressändring – En bedragare kan beställa eftersändning av din post till en annan adress. På så sätt får de tillgång till känslig information som fakturor, kontoutdrag eller myndighetspapper, vilket kan användas för vidare bedrägerier.

✔️ Utnyttja Kreditupplysningar – Genom att begära kreditupplysningar i ditt namn kan bedragare kartlägga din ekonomiska situation. Det kan påverka din kreditvärdighet och användas som underlag för ytterligare bedrägerier.

✔️ Hyresbedrägerier – bedragaren kan skriva under hyreskontrakt för en lägenhet i ditt namn. När hyran inte betalas är det du som framstår som ansvarig.

✔️ Falska bostadsannonser – bedragaren kan använda din identitet för att lägga upp annonser om uthyrning eller försäljning av bostäder som inte existerar, och lura andra på pengar.

Vanliga former av id‑kapning och deras andel

Här är en uppdelning av de mest markanta brottstyperna inom id‑kapning, baserat på svensk statistik och analyser:

Falska lån och krediter – ca 40 % Bedragare använder stulna personuppgifter för att ansöka om snabblån eller kreditkort. Detta är den vanligaste formen av id‑kapning.

Kreditköp i andras namn – ca 25 % Fakturaköp och abonnemang registreras på offret, som sedan får skulden.

Adressändring och postbedrägerier – ca 15% Bedragare beställer eftersändning av post för att komma åt känsliga dokument och använda dem i vidare bedrägerier.

Bostadsbedrägerier – ca 10 % Hyreskontrakt eller lån tecknas i offrets namn, vilket kan leda till stora skulder och långvariga problem.

Myndighets- och bidragsbedrägerier – ca 10% Falska ansökningar om bidrag eller förmåner skickas in i offrets namn.